Jag tycker det är så svårt att veta hur man ska göra när man är inne i bråkiga perioder med barnen. Mina små vill inte lyssna på någonting jag säger just nu. Båda har liksom kommit in i en super-trottsperiod. Det blir så tråkigt stämning hemma om man ska vinna varje fight med dom. Måste man det?
Jag tycker inte man måste det. Jag tror det är viktigt för deras självkänsla att känna att dom får vinna ibland. Att dom får bestämma själva över de grejer där det går. Då är det lättare att säga nej när det verkligen behövs och dom kan ta det enklare då.
Ibland är man liksom inställt på ”nej-mode” och liksom säger nej till allt. Jag tror det är viktigt att inse att dom är barn, barn älskar att ha kul och göra knäppa saker. Måste man säga nej till allt sådant? Jag försöker tänka efter innan jag säger nej. När jag väl säger nej så är det verkligen nej, det är bra om dom vet det. Men säger man bara nej på vana, så blir det att man kanske ofta ändrar sig när dom då fortsätter tjata. För det gör ju faktiskt inget om dom gör ditten eller datten. Så min nya vana (som jag jobbar med dagligen) är att säga mer ja, samt att tänka efter innan jag bestämt men vänligt säger nej.
Kommer så väl ihåg en dag, för ganska länge sedan, när barnen ville äta under bordet. Dom skulle också ha mössorna på sig. Det var bara jag och barnen hemma, så varför ska jag bråka? Dom åt under bordet, vi skrattade allihopa och jag behövde inte tjata på att dom skulle äta upp. Snacka om win win ändå!
Mer ja till våra tokiga barn!!
Andor äter middag i sin mössa